Under veckorna i Sverige har bloggen varit vilande, men nu är jag tillbaka. Det blir en mjukstart, inget snack om varken Sverigedemokrater eller nämnande av könsord, men hav tålamod så ska ni snart se att det kommer. För tillfället får det räcka med en liten uppdatering.
Efter mycket flängande hit och dit är jag äntligen tillbaka i de rosa sofforna på Trematon Terrace. Efter två veckors halkande på hala vägar och pulsande genom pudersnö i ett iskallt IKEA-land var det med stor glädje som jag tog av mig vinterjackan i solen på Heathrows flygplats och njöt av den vindstilla januaridagen. Och här i Plymouth är det nästan lika gött. Idag har det visserligen regnat, men klimatet är ändå milt. Och bra är väl det, då jag lyckats tappa bort min sista halsduk. Efter sex timmar bussresa bredvid en något odör-rik tonåring anlände jag till Plymouths busstation. Med väskan över axeln traskade jag hem genom den öde söndagsstan, och hälsades välkommen av Erika som lagat en klassiker till kvällsmat; pasta med tomatsås (denna gång med lite dill). Kvällen fortsatte med plugg, tvätt, besök hos D som fått näsan knäckt av en nynazist, dålig skräckfilm följt av Seinfeldt, samt en alldeles för sen tid att lägga sig. Idag har det varit seminarie i skolan, inköp av mat, kärleksgnabb med Erika, Pluras stämma i öronen och snart blir det ett glas vitt. Kort sagt; som om jag aldrig lämnat.
Veckorna hemma i Moder Svea var till stor belåtenhet. Mer uppdatering följer senare, ackompanjerat med lite bilder (nu har jag ju faktiskt en kamera!). Men idag räcker inte tiden till för nu vankas det plugg. Och vin. Må väl!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar