Från botten till toppen

Det var inget fel på femte november. Det var en fin afton. Men så fort det blev sjätte november kom motgångarna.
Kvällen började så bra, med samkväm och jammande med gossarna i världens smutsigaste hus. Sen gick vi ut; först Ride sen Firefly (surprise, surprise). Och det var efter tolv någon gång som allt gick åt helvete.
Det var bara jag och Erika kvar av gänget när klockan var över tre. Och en massa desperata pojkar såklart. Kvällen dog. Men det värsta kom när vi skulle gå hem, och jag märkte att någon snott min jacka. Och detta var inte bara vilken jacka som helst; det var min vackra nyköpta 900 kronors jacka (så mycket pengar har jag aldrig lagt på kläder) som jag älskade. Det sjukaste var att jag nästan kände på mig att det skulle hända redan när jag kom in och tog av mig jackan, för jag tömde alla fickor på saker och la dem i min väska (vilket jag nästan aldrig gör). Erika var en riktig guldklimp när hon hjälpte mig leta, men efter ett tag insåg vi att det var lönlöst så jag fick vackert gå hem med bara armar och på vägen säga "Fuck you in the brain" till alla slemmiga män som ville ligga.
Vi kom hem i alla fall, och jag befann mig någonstans mellan skratt och gråt. Då gjorde vi en soffö och tittade på "Vänner". Det gjorde mig gladare. Vi somnade när klockan nästan var sex.

Efter en sådan miserabel afton kan man tro att det skulle vara omöjligt att vara glad idag, men då skulle man tro fel. Johanna och Karolina var riktiga pärlor när de överraskade mig och Erika med frukost på sängen för att muntra upp oss. Och efter en sådan start på dagen blev det bara bättre och bättre. Vi gick till Ebrington Street, också känd som "lilla, lilla London", där vi kollade vintage och fikade tills solen gick ner. En underbar lördagseftermiddag, helt enkelt. Och ikväll bjuds det på "V för Vendetta" hemma hos Jon och Max. Det blir guld.

Imorgon ska jag plugga. Jag lovar.