Spenderade min sista lördagkväll med Dan Woodford och Alex Careswell. Utkastade från Mousetrap och dansmaraton på Cuba. Dagen därpå tog jag mig ner till Barbican och hälsade på Willsher en sista gång. Han bjöd på öl och en bunte blandskivor som han gjort som avskedspresent.
En söndag då vattnet stod högt i Barbican
Blomstervatten
Blomsterben
F hade otur och drabbades först av halsfluss sen Bell's palsy (förlamning i halva ansiktet) och fick bära ögonlapp. Han kunde därför inte följa med på vår sista utekväll som var i onsdags. Vi gick ut för en sista svängom på Ride och Cuba. Motvilligt blev jag uppdragen på ett danspodie, något jag vägrat hela året. Det bjuder jag på. Utöver detta fyllde jag min tillvaro med film, bland annat Scanners (världens bästa sämta film), sloppy sloppy Joes, takterrasshäng, avsked och vemodspackning.
Och så, tidigt en morgon gick vi till tåget ihop. Jag, F och C. Delade vår sista cigg i gryningsljuset innan ett tårfyllt farväl.
Därefter följde kampen mot packningen och London Underground. Delade ett gas vin och kommunistisk diskussion med en irländsk affärsman på Gatwick, och sen: himlen, Köpenhamn, bron, Malmö, taxi, hemma. För ett halvår sedan hann jag precis hem till jul. Igår kom jag hem till midsommar.
Rotlösheten är ett faktum. Saknaden smärtsam. Ett år av förändring och nya perspektiv, och ändå känns det som att jag aldrig lämnat nu när jag är "hemma". Men det känns ändå bra. Det var dags. Alla måste nån gång återvända hem. Bryt upp, bryt upp and all that jazz.
rotlösheten kommer mildras darling katt-tjej, sverige har saknat och känns bra att du snart hamnar i dalarna om så bara för en musikfylld vecka. jag ska lära dig allt jag kan. pussssss!
SvaraRadera